Aflikkas blogg

Kan inte förklara, det känns lite halvdant med stallet. eller stallen kanske man ska säga. Jag älskar verkligen att vara där, men det är ändå inte riktigt...riktigt.
Benke är verkligen så himla underbar att rida, men det är liksom inte min häst, utan Alexandras. Henne känner jag dessutom inte så himla bra och vet inte riktigt vart jag har henne. Det är lite jobbigt.
Janna är verkligen en klippa! Så himla pålitlig och snäll och allt, men Oki och Robin är också hennes hästar, inte mina. Jag följer hennes regler (vilket jag inte har något emot) och hon vill såklart ha saker på sitt sätt. Det är inget konstigt eller jobbigt med det i sig, men jag vill ha mer! Skitsvårt att förklara, men jag hoppas man får en hum om vad jag menar.

Med "mer" innebär ju självklart mer ansvar, för att inte tala om pengar, money, dineros. Jag äger inte så mycket av den varan.
Usch, känner mig helt vemodig.
Sen att den ena inte gillar att jag är i det andra stallet, och den andra är lite uppe i det blå gör inte saken bättre.